AI-verktyg för Judiska studier – Grundskolan

Se kursplansunderlag för Judiska studier i grundskolan och hitta verktyg för lektioner, planeringar, prov och återkoppling. Allgot använder läroplansinnehåll som stöd när du skapar material för ditt ämne.

Från kursplan till undervisning i Judiska studier

Välj ett avgränsat innehåll, formulera vad eleverna ska få möjlighet att utveckla och beskriv gruppens förkunskaper. Använd sedan pedagogisk planering för arbetsområdets progression eller lektionsverktyget för ett enskilt tillfälle.

Behöver eleverna träna självständigt? Skapa arbetsblad med uppgifter och facit. För kort uppföljning finns quiz. Granska alltid ämnesinnehåll, nivå och kopplingen till den undervisning du faktiskt genomför.

Se också vår guide till att planera ett arbetsområde med AI, med en konkret mall för progression och uppföljning.

Nedan visas utdrag ur lagrat kursplansunderlag. Kontrollera aktuell lydelse och giltighet hos Skolverket: kursplaner för grundskolan.

Centralt innehåll i Judiska studier

I årskurs 7–9 Religion och tänkande Centrala religiösa skrifter och olika traditioner för texttolkning. Historiska sammanhang där dessa har tillkommit. Centrala tankegångar inom judendom. Gudsuppfattning, människosyn och olika sätt att se på förhållandet mellan Gud och judar som individer och folk. Religiösa levnadsregler, högtider och övergångsriter samt traditioner och riter i judiska hem. Religiösa handlingars koppling till tankegångar och urkunder. Olika etiska förhållningssätt inom judendomen, till exempel kring frågor om mänskliga rättigheter, socialt ansvar och jämställdhet mellan könen. Utmärkande drag för judendomens stora inriktningar: reformjudendom, konservativ och ortodox judendom samt nya religiösa strömningar. Den judiska upplysningen haskala, politisk sionism och andra sekulära strömningar i judiskt tänkande. Judisk historia Några berättelser och skrifter om judisk historia fram till det andra templets förstörelse. Samhällsutveckling och levnadsvillkor, till exempel judiska statsbildningar och förhållanden under icke-judiskt styre. Judars erfarenheter av migration under diasporan efter år 70. Levnadsvillkor och relationer till olika majoritetssamhällen genom historien. Ökad religionsfrihet och medborgerliga rättigheter för europeiska judar i samband med emancipationen under 1800-talet. Judars migration till och levnadsvillkor i Sverige under olika tider. Svensk-judiska erfarenheter av segregation, integration och assimilation. Vad ställningen som nationell minoritet innebär. Olika former av och uttryck för antisemitism genom historien och i nutiden. Svensk-judiska reaktioner på nazismen och Förintelsen samt reaktioner i det svenska samhället på Nazitysklands förtryck av judar och andra grupper. Staten Israels tillkomst och samhällsutveckling, till exempel med avseende på politik, ekonomi, befolkningsfrågor och internationella relationer. Exempel på hur myter och judisk historia brukas för olika intressen i syfte att skapa och stärka identiteter samt i antisemitisk retorik. Judiska kulturer och identiteter Kulturella och estetiska uttryck i judiska miljöer under olika tider och på olika platser, till exempel inom musik, litteratur och film. Vad det kan innebära att ha en judisk identitet utifrån olika kulturella, religiösa och etniska perspektiv. Hur det kan vara att leva med flera identiteter. Olika sätt att leva med och hantera minnen av Förintelsen. Hur Förintelsen påverkar familjer, judiskt tänkande och identitetsskapande i dag. Judiskt liv och judiska miljöer i Sverige, till exempel kulturliv, församlingar och föreningar. Vad Israel kan betyda för judisk identitet och samhörighet. Begrepp och källor Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om judisk religion, historia och kultur. Aktuella samhällsfrågor som rör judisk kultur, historia och religion i medier och andra källor utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Vad historiskt källmaterial, till exempel ögonvittnesskildringar och officiella dokument, kan berätta om olika judiska erfarenheter genom historien.

Bedömnings- och betygskriterier i Judiska studier

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven visar grundläggande kunskaper om tolkningar och praktiker inom judiska religiösa traditioner och sekulära förhållningssätt. Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan olika inriktningar och förhållningssätt. Eleven visar grundläggande kunskaper om det judiska folkets historia. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar under olika tidsperioder. Eleven för också enkla resonemang om hur myter och historia brukas för olika syften. Eleven för enkla resonemang om hur kulturer och identiteter har utvecklats och utvecklas inom judiska gemenskaper och genom judars möten med olika samhällen. Eleven för enkla resonemang om olika samhällsfrågor som är relevanta för ämnet. Eleven ställer frågor till historiska och nutida källor och för enkla resonemang om vad källorna kan berätta samt om källornas relevans och trovärdighet.
Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9 Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven visar goda kunskaper om tolkningar och praktiker inom judiska religiösa traditioner och sekulära förhållningssätt. Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan olika inriktningar och förhållningssätt. Eleven visar goda kunskaper om det judiska folkets historia. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar under olika tidsperioder. Eleven för också utvecklade resonemang om hur myter och historia brukas för olika syften. Eleven för utvecklade resonemang om hur kulturer och identiteter har utvecklats och utvecklas inom judiska gemenskaper och genom judars möten med olika samhällen. Eleven för utvecklade resonemang om olika samhällsfrågor som är relevanta för ämnet. Eleven ställer frågor till historiska och nutida källor och för utvecklade resonemang om vad källorna kan berätta samt om källornas relevans och trovärdighet.
Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9 Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven visar mycket goda kunskaper om tolkningar och praktiker inom judiska religiösa traditioner och sekulära förhållningssätt. Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan olika inriktningar och förhållningssätt. Eleven visar mycket goda kunskaper om det judiska folkets historia. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar under olika tidsperioder. Eleven för också välutvecklade resonemang om hur myter och historia brukas för olika syften. Eleven för välutvecklade resonemang om hur kulturer och identiteter har utvecklats och utvecklas inom judiska gemenskaper och genom judars möten med olika samhällen. Eleven för välutvecklade resonemang om olika samhällsfrågor som är relevanta för ämnet. Eleven ställer frågor till historiska och nutida källor och för välutvecklade resonemang om vad källorna kan berätta samt om källornas relevans och trovärdighet.

Så hjälper Allgots verktyg i Judiska studier

Bli medlem och prova